Därför ska jag delta i panelen imorgon trots avrådan från SÄPO och Lunds universitet

Igår fick jag det här meddelandet från Lunds universitet:
”I den situationen avråder Lunds universitet genom sin säkerhetschef Håkan Jönsson Dig från att delta.”
”Håkan Jönsson fick tag på SÄPO och informerade om situationen och deras bedömning var densamma som universitetet, dvs de avrådde från deltagande då arrangören inte var beredd att ta ansvar för Din säkerhet.”
Idag fick jag det här meddelande från Arabiska bokmässan
”Vi kommer att ha en person från vår arbetsgrupp som kommer att kunna möta dig upp och vara med dig under hela ditt besök… säkerställa din säkerhet från vår sida så gott vi kan. Tyvärr kommer det inte att fungera att vara med på Skype.
Vi ser fram emot ditt deltagande imorgon!”Jag uppfattar detta meddelande som säkerhetsgaranti och deltar därför imorgon i panelen eftersom bokmässan inte vill att jag delta via Skype. Magnus Timmerby ordförande för Humanisterna Syd tillsammans med Michael G Helders ordförande för Svenska Sekulära för Fred och Rättvisa – SSFR kommer att kontrollerar säkerhetsåtgärderna. Om det är bristfälligt kommer de att ta hand om kopplingen med Skype och livestream.

Jag anser att vi måste känna oss trygg i vårt land och att alla måste ta ansvar för det. Jag hoppas också att denna panel kan vara en ny start för en dialog mellan de sekulära och islamistiska kretsarna i Sverige.

 

 

 

Annonser

Inför debattpanelen med Muslimska Brödraskapet i Malmö på Söndag

Dag/Datum/ Tid: Söndag, 28 april kl 11.00 – 11.45
Arabiska bokmässan, Amiralen, Malmö
Våning 2, sal 2
Titeln på panelen är: Samtal om boken “The White Holy Lies”. 
 
Paneldeltagarna är Sameh Egyptson, Mahmoud Khalfi, och professor Youssef Salameh
Panelledare är May Samhouri.

Det är bra att få nu ett sent erkännande från Ibn Rushd att svenska folkbildningsmedel har gått till en Sverige-turné för en saudisk professor som uttryckt att Khomeini borde ha skickat en dödspatrull för att eliminera författaren Salman Rushdie. Säkerhetsfrågor är inget att bagatellisera i den värld vi lever i. Jag och min familj är inte ensamma om att motta dödshot. Det verkar vara något som var och en som vill delta i en öppen diskussion om islamistiska grupperingar i dag får leva med. Mer förvånande är det att bokmässans ledning tar så lätt på säkerhetsfrågan och nu i sista stund går ut med ett besked om att den frågan är nånting som jag på egen hand får att ta upp med polisen. Om bokmässan inte klarar av säkerhetsfrågan, vilket andra arrangörer inte verkar ha problem med, ställer jag ändå upp under förutsättning att modern teknik används, dvs direktsändning av debatten, under förutsättning att det sker med professionell simultantolkning. Auktoriserade simultantolkar i Syd-Sverige uppmanas att höra av sig till bokmässan.

I sin replik på min artikel ”Offentligt finansierad bokmässa med slagsida” i Dagens Samhälle (DS), beklagar Zana Muhammad, förbundsordförande för studieförbundet Ibn Rush, att jag inte vill ställa upp i debatt på den Arabiska bokmässan. Vi ska Söndag, 28 april kl. 11.00 – 11.45 debattera min bok ”Holy White Lies” som i slutet på 2018 kom ut på arabiska och engelska och presenterade en kunskapsöversikt av Muslimska Brödraskapet, med särskild tonvikt på Sverige. Jag har inte tackat nej till inbjudan som står i repliken, tvärtom mottog jag inbjudan med uppskattning. Jag önskade i mitt debattinlägg på DS, förutom säkerhetskraven, att debatten skulle ske så att det inte utnyttjas i propagandasyfte genom att ha balans i panelen och en kunnig samtalsledare. Ibn Rushd väljer, istället för att ge konkreta svar, att bedriva en argumentation som vi på retoriklektionerna på universitet beskriver som ”halmgubbe-principen”. Det vill säga man polemiserar mot sådant som inte finns i mitt inlägg eller som inte finns i min bok. Några punkter med stöd av mina källor från Holy White Lies.

1.      Det talas om en rapport om Muslimska Brödraskapet som forskare presenterade för MSB och som andra forskare kritiserade. Jag hade inget med den rapporten att göra. Jag deltog inte i uppropet mot den. Däremot blev jag kontaktad av en av rapportens författare, Aje Carlbom, verksam vid Malmö universitet. Han kunde inte ta del av arabiska texter och frågade om jag kunde delta i en internationell forskarkonferens om Muslimska Brödraskapet i Sverige. Jag gav en föreläsning på nämnda konferens och upptäckte att forskarsamhället borde kunna dra nytta vad jag funnit i mina källstudier på arabiska och i officiella svenska arkiv liksom det jag laddat ner från nätet från försvunna hemsidor. Då diskussionen i ämnet blev allt livligare och mycket fokuserades kring källor eller rättare sagt avsaknad av sådana, valde jag att översätta den kunskapsöversikt som jag sammanställt för min avhandling till engelska på egen bekostnad. Jag anlitade professionella översättare specialiserade på teologiska texter på arabiska. Kunskapsöversikten finns också i digital form, på Google Books och Amazon Kindle. Studien har fått god respons från internationella skribenter och forskare som är intresserade av ämnet. Istället för att ta fasta på de dokument och de olika strategier som företrädare för Muslimska Brödraskapet använder har svenska MB och deras uppbackare valt att föra över diskussionen till översättningsfrågor. Zana Mohamed är också inne på den argumentationslinjen och hänvisar här till en doktorand i religionshistoria vars akademiska meriter i arabiska är begränsad till en kurs på B-nivå. Zana Mohamed borde, innan han för in översättningsargument i debatten, ta del av synpunkter från översättaren Sayed Khatib med rubrik ”I de blindas rike är den enögde kung”.

2. Ibn Rushd har själva begärt att verksamheten ska granskas men påstår att det här är något som folkbildningsrådet årligen gör av studieförbundens verksamheter. Så enkelt går det inte att komma undan samhällsdebatten om pengar till islamistiska organisationer och deras, ur demokratisk synpunkt, tvivelaktiga verksamhet. Ibn Rushd och deras samarbetspartner har under en lång rad av år tvingats avboka eller i efterhand göra avbön för uttalanden som talare och föreläsare som förbundet varit med och finansierat, gjort. Folkbildningsrådet som fördelar folkbildningspengarna, har också tagit upp frågan om gäster kända för homofobi, antisemitism och misogyni.

Helena Benouda-Hummersten, tidigare rektor för Ibn Rushd tyckte i ett svar till rådet, daterat den 30 juni 2015, att det var beklagligt att gång på gång på det här sättet utpekas utifrån, som hon menade, typiska islamofobiska idéer om muslimer och att behöva ställas till svars på det här sättet. Omar Mustafa, förbundsrektor för Ibn Rushd, tvingades svara på kritiken, när han bjudit in den sudanesiska Muslimska Brödraskapetsteologen Isaam Al Bashir, medlem i samma familj som den nyligen avsatta islamistiska sudanesiska diktatorn. Al Bashir har uttalat stöd för självmordsattentat i Irak. Omar Mustafas svar var daterat den 28 mars 2017.

3. Ibn Rushds överföring av miljonbelopp till Islamiska Förbundet är värt ett eget kapitel. Zana Mohamed väljer här att på halmgubbevis referera till en diskussion med en nätbloggare i samma ämne. Jag hänvisar å ena sidan till min bok och å andra sidan till den årsredovisning som stiftelsen Islamiska Förbundet lämnat in till länsstyrelsen i Stockholm. Zana säger att Ibn Rushd endast äger 50 procent och vill därmed få det till att endast är 5,5 miljoner och inte 11 miljoner som studieförbundet tagit från det statliga folkbildningsanslaget till investeringen. Jag begärde hos Länsstyrelsen att få ta del av Stiftelsen Islamiska Förbundets revisorundertecknade stiftelseredovisning. Den fanns inte registrerad där. Länsstyrelsen begärde troligen in redovisningen från stiftelsen och skickade därefter en kopia till mig. Det visade sig då att den sida som gällde de ekonomiska transaktionerna saknades i det officiella dokumentet. Sidnumreringen i rapporten visade tydligt att ett blad saknades då ett sidnummer inte fanns. Jag upplyste Länsstyrelsen om detta och efter påstötningar fick Länsstyrelsen ut den fullständiga rapporten. Här hade en viktig transaktion undanhållits offentlig insyn. 5,5 miljoner hade lånats ut till Islamiska Förbundets stiftelse som en långfristig fordran, så att förbundet skulle kunna bli ”hälftenägare”. En liknande transaktion har lett idag till att sju personer med kopplingar till den närstående Al-Azhar stiftelsen åtalas för trolöshet mot huvudman, grova bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott. Personerna misstänks för att tagit 11 miljoner kronor av skolpengen till att starta bankverksamhet.

4.  Utöver alla teologiska och ideologiska jämförelser mellan å ena sidan grundaren för rörelsen Hassan al-Banna och den nuvarande chefsideologen al-Qaradawi och å andra sidan representanter från Islamiska Förbundet och Ibn Rushd kan man fina otaliga bevis för organisatoriska förbindelser med Internationella rörelsen Muslimska Brödraskapet.

Här är några fakta som läsaren kan ta del av med förstahandskällor från min bok:

a) Enligt uppgifterna från Studieförbundet Ibn Rushd som sändes till Skatteverket fanns bland deltagarna på det konstitutionella mötet ledningen för Muslimska Brödraskapet i Sverige; Chakib Benmakhlouf, Mahmoud Aldebe, Ahmed Ghanem, Mustafa Kharraki och Mahmoud Khalfi. I ”punkt 2” står det att Islamiska studieförbundet (Ibn Rushd) är en organisatorisk del av Islamiska Förbundet i Sverige. Islamiska Förbundets rådgivande organ (Shoura rådet) är högsta beslutande organ vid tvister inom studieförbundet.”

b) Enligt Islamiska Förbundets stadga är förbundet medlem i Federation of Islamic Organisations in Europe, FIOE. Skulle Islamiska Förbundet upplösas överföres alla tillgångar till FIOE. Enligt den officiella hemsidan för Muslimska Brödraskapet, Ikhwan Wiki, är FIOE ”den europiska grenen” för MB.

 

c)- Chakib Benmakhlouf, en av grundarna till Ibn Rushd och Islamiska Förbundet, fick instruktioner från den starke mannen i MB Khairat al-Shater (MBs presidentkandidat i Egypten innan Mursi) angående ett samarbetsprojekt för att försvara Mursis och MBs regering i Egypten (2012-13). MB i Sverige ges i uppdrag att ta hand om ett sändebud från Egypten för att påverka svenska politiker. Denna relation bekräftas av ett inspelat telefonsamtal.

d)- När förre talesmannen för Muslimska Brödraskapet i Europa, Kamal Helbawy, hoppade av i protest mot brödraskapets odemokratiska tendenser, blev han avkrävd en förklaring av Mahmoud Khalfi. Mahmoud Khalfi är en av grundarna till Studieförbundet Ibn Rushd och tidigare ordförande för IFiS och ska nu vara huvuddebattör på Arabiska bokmässan om min bok.

d- Studieförbundet Ibn Rushd var med och bjöd till Stockholm den högste ansvarige i internationella Muslimska Brödraskapet Mahmoud Azzat, i december 2012. Idag är han den högsta chefen för MB efter att suprime-guiden blivit arresterad i Egypten. Foton här visar hans besök med Ibn Rushds logga i bakgrunden. Under hans föreläsning i Stockholmsmoskén spred han konspirationsteorier. Han sa bl a att en sionistisk sammansvärjning var igång för att president Musrsi och MB skulle misslyckas. Han sa också att det endast var ”kristna och kriminella element” som protesterade mot Mursi utanför presidentpalatset. Bröderna i Sverige måste nu känna sitt ansvar och på alla sätt backa upp Mursi.

Zana kommer med egen översättning för vad projektledaren för Bokmässan Hazem Abo Youness sagt på sociala medier om en ny grundlagsbestämmelse som han vill ha införd i Sverige. Han vill ha ”en lag som förbjuder islamofobi”. Det han egentligen skriver på arabiska är قانون لتجريم معاداة الإسلام . Den primitiva översättningen av Google translate är ”en lag för att kriminalisera anti-islam”. Om detta inte är en uttalad önskan om blasfemilagstiftning i Sverige, vad är det då? Hur ska projektledaren definiera islam? Vill han att allt mellan himmel och jord som rör Islam negativt ska kriminaliseras? Det skulle kanske vara en lämplig paroll på en arabisk bokmässa nästa år?

Sameh Egyptson

Författaren för Holy White Lies


Förvaltningsrätten missar samband

Publicerad i tidningen Dagen: 20 februari 2019

https://web.archive.org/web/20190221134028/https://www.dagen.se/debatt/forvaltningsratten-missar-samband-1.1280728

Förvaltningsrätten underkände bevisen för kopplingarna mellan Sveriges unga muslimer (Sum) och Muslimska brödraskapet. Bevisen som användes av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) när de beslutade att avslå Sums ansökan om bidrag ansågs inte tillräckliga.

Men det finns otaliga bevis på kopplingar mellan Sum, Islamiska förbundet (Ifis) och Muslimska brödraskapets internationella organisation samt huvudorganisationen i Egypten i min granskning, skriven på arabiska, som nyligen publicerades på engelska.

Sveriges unga muslimer grundades 1991 av Chakib Benmakhlouf, samma person som grundade Ifis, ett år tidigare. Ifis tillhör, enligt den nuvarande chefen för Stockholmsmoskén och den tidigare ordföranden för Ifis, Mahmoud Khalfi, Muslimska brödraskapet.

Ifis är medlemsorganisation i Federation of islamic organisations in Europe (FIOE), som enligt Muslimska brödraskapets officiella hemsida Ikhwan Wiki, är den europiska armen för Muslimska brödraskapet. Sum är medlem i Femyso, Forum of European muslim youth and student organizations, som skapades av FIOE. Chakib Benmakhlouf har suttit som ordförande i Sum, Ifis och FIOE.

Islamiska förbundet i Sverige har under åren bjudit in de högsta ledarna för Muslimska brödraskapet i världen. Bland dessa finns Kamal Helbawy, grundare av Islamiska förbundet i Storbritannien och talesman för Muslimska brödraskapet i väst, Ali Al-Bayanouni och Issam al-Attar från Syrien, Fayçal Mawlawi från Libanon, Yusuf al-Qaradawi från Qatar, Ahmed Al-Qudah från Jordanien, Abu Jara Al-Sultani från Algeriet, Gamal Badawi från kanada, Rashid Ghannouchi från Tunisien, Muhammad Yatim från Marocko, Jassim Muhalhal från Kuwait, Salman bin Fahad al-Ouda från Saudiarabien, Essam el-Erian från Egypten. Listan kröns av Mahmoud Ezzat, den högst ansvarige för det internationella Muslimska brödraskapet, vice högsta guiden och numera ställföreträdare för den högsta guiden som numera sitter i egyptiskt fängelse.

Till Ifis årliga konferenser har inbjudits västfobiska, homofobiska och antisemitiska predikanter. Sum var med och organiserade många av dessa konferenser. År 2011 bjöds den sudanesiska muslimska brödraskaps-teologen Essam Al-Bashir in. Han ingår i det europeiska fatwarådet som leds av chefsideologen för Muslimska brödraskapet, al-Qaradawi. Europeiska fatwarådet skapades av FIOE.

Al-Bashir uppmärksammades nyligen för sitt deltagande i den senaste årliga konferensen 2018, där han på affischen poserade som talare tillsammans med Rashid Musa, ordförande för Sum. På denna affisch finner vi också den tidigare ordförande för Sum, Mustafa Issa. Rashid Musa talade så sent som i september 2018 på en konferens organiserad av CAIR, (syskonorganisation till Ifis i USA), en organisation som grundades av det terrorstämplade hamas, Muslimska brödraskapet i Gaza.

Sum är en elitistisk förening och bidrag från Ungdomsstyrelsen utgör cirka 98 procent av Sums intäkter, där 70 procent av inkomsterna går till Sums centrala kontor. Av min studie framgår att söner till ledande personer i Ifis sitter på ledande poster i Sum. Till exempel finner man att den tidigare ordförande för Ifis, Chakib Benmakhloufs son, Mohamed Benmakhlouf, också var ordförande för Sum.

Ser Förvaltningsrätten inte skogen för alla träd? Förhoppningen är stor att källorna i min granskning kan ligga till grund för en rättslig prövning i högre instans.

Sameh Egyptson, forskare i interreligiösa relationer, Lunds universitet, författare till Holy White Lies om bland annat Muslimska brödraskapets teologi, strategi och infiltration i Sverige


Sluta göda politiska extremister

Publicerad i tidningen Kyrkans tidning

https://web.archive.org/web/20190226084330/https://www.kyrkanstidning.se/debatt/sluta-goda-politiska-extremister

 

SLUTREPLIK. Jag ser inte på Svenska kyrkans teologi som frågan om politisk höger eller vänster. Det är irrelevant i sammanhanget. Det relevanta är att kyrkan ska lära sig sluta göda politiska extremister i religionens namn, menar debattör Sameh Egyptson.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

I min artikel kritiserar jag Svenska kyrkans teologer som samarbetar med Islamiska Förbundet, IFiS, som tillhör Muslimska brödraskapet. I artikeln tog jag upp tre konkreta exempel från min studie om Muslimska brödraskapet i Sverige.

Religionsdialog har beklagligtvis fungerat som en språngbräda för att bredda brödraskapets politiska och ekonomiska maktbas i Sverige.

I artikeln ”Religionsdialog innebär risken att bli utnyttjad” talar replikförfattarna om vikten att ha dialog med ”alla muslimer” och beskriver taqiyya med att det ”har inte mycket med verkligheten att göra”.

Artikelförfattarna bekräftar här bristen på kunskap om Muslimska brödraskapets teologi. Al-Qaradawi, chefsideolog för brödraskapet, utfärdade en fatwa, tillåtelse, som heter Vita lögner, al-Kedhb al-Abyad.

Det må finnas politiska och religiösa företrädare som talar med dubbla tungor. Men det som utmärker brödraskapet är att det finns en fatwa som gör det tillåtet att använda lögner. Ändamålet helgar medlen. Det är djupt tragiskt att andra muslimer, rakare i sin hållning, ska behöva förknippas med en sådan politisk islamistisk sekt.

Replikförfattarna säger sig ha svårt att förstå vad som menas med begreppet ”islamister”. Kanske är det just det som gör att man hamnar så snett, när man väljer dialogpartner. Det står naturligtvis Svenska kyrkan fritt att öppna dialoger med vilka man vill.

Men precis som svenska politiska partier väljer att inte ge legitimitet åt krafter som ställer sig utanför demokratiska principer kunde man naturligtvis hoppas på att kyrkan gjorde samma sak.

I sin artikel jämför replikförfattarna islamofobi med antisemitism och hänvisar till filosofen Martha Nussbaums beskrivning om generella fördomar mot muslimer i dag som motsvarar fördomar mot judar i historien.

Man tog upp falsariet Sions vises protokoll som användes av den nazityska propagandan mot judarna. Som jag dokumenterar i min studie har Muslimska brödraskapet, som under andra världskriget allierade sig med Nazityskland, kommit att använda skriften i sin propaganda.

I boklådan på Södermalms islamiska församling har skriften bjudits ut, något som fick den judiska församlingen i Stockholm att protestera. IFiS har dessutom bjudit in predikanter som hänvisat till just denna skrift för stöd för sina antisemitiska predikningar.

Al-Qaradawi, som en av IFiS företrädare jämfört med den kristna påven, har betecknat Förintelsen som Guds rättmätiga straff. Det är fruktansvärt att alla muslimer lider av att förknippas med trosvänner som Al-Qaradawi med motbjudande rasistiska hållningar.

Min förhoppning är att Svenska kyrkans teologer inte ska vara delaktiga i att göda stereotyper genom att framhäva IFiS och ge denna grupp legitimitet att representera muslimer i Sverige.

Man försöker undgå kritik genom att ifrågasätta faktainformationen i artikeln, talar om en källa ”tillhörande yttersta kristna högern”. Källan användes för att bekräfta att den tidigare ordföranden för IFiS deltog i Svenska kyrkans ceremoni i samband med årsdagen för terrorattentatet på Drottninggatan. Informationen fanns tyvärr inte på Svenska kyrkans hemsida. Till faktakällorna hänvisar jag till min studie.

Jag ser inte på Svenska kyrkans teologi som frågan om politisk höger eller vänster. Det är irrelevant i sammanhanget. Det relevanta är att kyrkan ska lära sig sluta göda politiska extremister i religionens namn.

Sameh Egyptson 
forskare i interreligiösa relationer
Lunds universitet


Svenska kyrkan har gått i fällan

Publicerad i Kyrkans tidning 31 januari 2019

https://web.archive.org/web/20190226083956/https://www.kyrkanstidning.se/asikt/svenska-kyrkan-har-gatt-i-fallan-0

 

I religionsdialogens namn har islamiska fundamentalister utnyttjat de svenska teologernas välvilja till dialogsamförstånd för att skapa makt.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Svenska kyrkans teologer har stark anknytning till ekumenik och religionsdialog men erfarenheterna av politisk islam är begränsade. Islamiska termer som taqiyya, tawriya (vita lögner) är främmande för de flesta. I religionsdialogens namn har islamiska fundamentalister utnyttjat de svenska teologernas välvilja till dialogsamförstånd för att skapa en egen politisk och ekonomisk makt i Sverige.

Al-Qaradawi, chefsteologen för Muslimska brödraskapet, skrev strategin för den islamistiska rörelsen och talade då om eskatologisk tamkin. Detta innebär att alla religioner och livsåskådningar i en gudsplan ska underkasta sig islam och dess sharialagar.

Islamisternas seger i Afghanistan beskrevs som guds seger över den lilla satan. Den stora satan, liberalismen i väst, ska bekämpas med infiltration, mission och dialog på grund av maktunderläget. Målet för religionsdialog enligt Al-Qaradawi är att undergräva de sekulära staternas makt och tawtin. Detta innebär att de sekulära västerländska samhällena ska erkänna islam som religion och islamister som representanter. Ett parallellt samhälle ska skapas och trappstegsvisa strategier utarbetas för tamkin.

I väst talades om civilisationernas kamp. Men det fanns också en vision om att muslimska teologer i väst skulle forma en ny tolkning av religiösa texter och granska urkunder med vetenskapliga metoder på samma sätt som skett med bibeltexter.

Fundamentalister tog tillfället i akt och presenterade sig själva som dialogpartners. Haytham Rahmeh har varit en nyckelperson i decennier i den här dialogen. Med hjälp av kristna teologer i den socialdemokratiska broderskapsrörelsen etablerades biståndsorganisationer som Islamic Releif, islamiska skolor och studieförbundet Ibn Rushd.

I religionsdialogens namn har man talat om strävan för integration, jämlikhet och mänskliga rättigheter, men dessa begrepp hade en annan innebörd i den islamiska fundamentalistiska teologin. Vita lögner som metod användes för att förverkliga målen med tawtin och tamkin.

Under den arabiska våren talade man öppet om sina mål. Internationella Muslimska brödraskapets högsta guide beskrev hur muslimerna skulle förverkliga tamkin och bemästra världen. Haytham Rameh lämnade sin ställning som imam vid Stockolmsmoskén, för att bli krigsherre i Syrien.

Efterträdaren till imamposten, Othman Al-Tawalbeh, kallades Svenska kyrkans imam efter det att han blev anställd av Sofia församling i ett dialogprojekt, ”Tillsammans för Sverige”. Han ledde också etableringen av studieförbundet Ibn Rushd. Som fadder stod kristna studieförbundet Sensus. I ett brev till en saudisk professor beskriver han sin verksamhet: ”Vi kan dra upp den västerländska civilisationen när den faller och ersätta den med vår civilisation och läran om vår sanna religion så att vi blir ‘Noahs Ark’.”

Mahmoud Kahlfi, kollega till Otman Al-Tawalbeh, har också missionerat för tamkin i samband med den arabiska våren. I en artikel i Tunisnews läxade han upp tunisiska politiker som försökte stoppa Muslimska brödraskapets frammarsch.

Han beskrev Islamiska Förbundet och Stockholmsmoskén som kända för att tillhöra Muslimska brödraskapet och att de hade stort inflytande i Sverige. Islamister hade penetrerat svenska samhället och snart skulle resten av Europa följa efter. När förre talesmannen för Muslimska brödraskapet i Europa, Kamal Helbawy, hoppade av i protest mot brödraskapets odemokratiska tendenser, blev han avkrävd på en förklaring av just Mahmoud Kahlfi.

Någon diskussion om religiösa urkunder har vi inte sett. Inte heller någon debatt angående sharialagar, hedersförtryck, andra trosföreställningar, livsåskådningar eller om homosexuella. Samarbetsprojekt som stärker islamisternas maktdemonstration finns det dock gott om.

När Svenska kyrkans företrädare i dag behöver en muslim för att fördöma extremistiska dåd finner man ingen annan än Islamiska Förbundet och deras representanter. En sorglig och vansklig representation som förtar mycket av religionsdialogsbudskapet. För att finna vägen till en hållbar och trovärdig religionsdialog måste vi inse att Svenska kyrkan har gått i fundamentalisternas fälla.

Sameh Egyptson
forskare i interreligiösa relationer, Lunds universitet
författare till aktuella boken Holy White Lies om bland annat Muslimska Brödraskapets teologi, strategi och infiltration i Sverige


Sameh Egyptson: Utred bidrag till religiösa samfund

 

Publicerad i tidningen dagen: 11 januari 2019

https://web.archive.org/web/20190202221538/https://www.dagen.se/debatt/sameh-egyptson-utred-bidrag-till-religiosa-samfund-1.1259130

Bidrag måste vara villkorade mot mätbara kriterier, skriver Sameh Egyptson i en replik till SST.

 

Myndigheten för stöd till trossamfund, SST anser inte att Skatteverkets registrering av inbetalda medlemsavgifter för FIFS och SMF med 6 400 medlemmar är relevant då man kan få bidrag för medlemmar som inte betalar medlemsavgift via skatt­sedeln och för tillfälliga besökare rapporterade från samfunden. Jag anser där­emot att det är den enda relevanta siffran. Man kan inte ha system för bidrag som är omöjliga att mäta. Bidrag måste vara villkorade mot mätbara kriterier.

Läs mer | SST: Egyptson blandar ihop sina siffror

 

Ser man närmare på rapporterade siffror finner man särskilt svävande siffror till exempel från Islamiska Förbundet i Stockholm som tar emot största andelen pengar från FIFS. I årsredovisningen från 2011 (innan Skatteverket började samla in medlemsavgifter via skattsedeln 2016) kan man till exempel se att det totala beloppet för medlemsavgifter för Islamiska förbundet i Stockholm anges till 4 450 kronor medan man anger antalet medlemmar till 8 500 som underlag för bidrag från SST. Har medlemmarna endast betalt cirka 0,5 kronor per person i medlemsavgift? Hur går detta ihop?

År 2001 redovisade Islamiska förbundet i Stockholm 21 820 medlemmar medan antalet 2002 var 25 080 medlemmar. 2003 uppgavs 800 medlemmar. Igen, hur går detta ihop? Varför reagerar ingen?

Andra siffror som redovisas bör leda till krav på en oberoende utredning när det gäller bidrag till religiösa samfund, eller ännu bättre, förenkla processen och kräv registrerade, inbetalda medlemsavgifter som bidragsgrund. Fram tills dess hoppas jag att SST:s myndighetsarkiv flyttas över till Riksarkivet så forskare får möjlighet att hitta information professionellt.

Läs mer | Sameh Egyptson: Muslimska organisationer bör betala tillbaka överbidrag

 

I SST:s årsbok 2010 beräknas antalet medlemmar i ”Islamiska församlingar”, som FIFS och SMF ingår i, till 110 000. Man satte siffran i kursiv stil och förklarade att ”en del uppgifter är dock mer osäkra… dessa uppgifter redovisas i kursiv stil”. Och kursiv stil tycks vara genomgående för islamiska församlingar. Dags att reagera!

Alla siffror här är bekräftade med digitala länkar till dokument i SST:s arkiv, se Dagen.se.

Sameh Egyptson, forskare i interreligiösa relationer, Lunds universitet


Ett öppet brev till alla svenska politiska partier som deltar i årets val (2006) Av Mahmoud Aldebe

För allmänhets intresse publicerar jag det uppmärksammade öppna brevet Mahmoud Aldebe som skickades till politiska partier.

 
”Om vi skall lyckas med att engagera svenska muslimer att bli delaktiga i valet september 2006, borde vi ta till oss följande krav och önskningar från muslimska minoriteten i Sverige.

Jag har inte sätt tydliga signaler från alla partier att tillmötes gå sådana här önskningar. Vi vill se de viktigaste kraven som en del av de politiska programmen. Annars finns det risk att majoriteten av muslimerna bli soffläggande under valdagen.

Muslimerna är trötta på svikna vallöften och önskar ha konkreta förslag för att visa att vi bryr oss. Det skadar inte att Våra politisk valda eller nya kandidater att ägna sig en timme och läsa vårt öppet brev som skickas till alla etablerade partier.

Mvh Mahmoud Aldebe

Det glömda minoriteten Islam i Sverige, kort historik Sverige fick egentligen inte sin första kontakt med muslimer förrän invandringen inleddes under 1940talet, då första muslimerna kom österifrån, d.v.s. från Finland och Estland , de var tatarer och det var just dem som etablerade den första hemförsamlingen i Stockholm för 60 år sedan. De muslimer som invandrat under 1960-1970-talen var en del av den stora arbetskraft invandringen. Mellan 1970-1990-talen ändrade invandringen karaktär, flyktingströmmar började utgör en allt större andel av antalet muslimerna i Sverige. Islamiska samfunden beräknar antalet muslimer i Sverige drygt 470 000 personer. Alla som genom födseln hör hemma inom en av islamisk tradition dominerad miljö, åtalar islamisk trosbekännelse, tillhör ett muslimskt folk, har muslimsk härstamning, har ett egennamn som hör hemma i en islamisk tradition och som själva identifierar sig med eller betraktar sig som hörande till denna religion och tradition är muslimer. Det finns en del invandrarmuslimer som inte vill ha kontakt med islamiska samfunden och betraktar sig som sekulariserade och från deras håll har också hörts protester över att i olika sammanhang betraktas som muslimer. Det är svårt att räkna antalet men från våra analyser och kartläggning, kan vi bedöma att det finns kring 15% av Sveriges muslimer vill inte ha med islam att göra och vill betraktas som svenskar i allmänhet med nationella bakgrunder.
Svenska muslimers rättigheter och skyldigheter, särlagstiftning för religionsfriden Vad det gäller problemen rörande muslimernas rättsstatus- omfattande allt från lagstiftning rörande uppehålls- och arbetstillstånd, trostillhörighet och deras religiösa funktionärs juridiska status till möjligheter att med hänvisning till religionsfrihet, få praktisera och leva efter islams budskap – är situationen mycket varierande. Vi har fått kämpa, med ofta liten framgång, för att få islam, accepterade på samma villkor och med samma (juridiska) rättigheter som andra religioner i landet. Trots att man talar om samma generella rättigheter för alla religioner, kommer det ändå i praktiken råda stora skillnader mellan religionernas möjligheter att verka i samhället. Det behövs särlagstiftning för religionsfriden så allt de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ålagt sig att följa, speciellt tänker vi på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) med flera, implicerar rätten till särlagstiftning. Särlagstiftning handlar egentligen om religionsfrihet eftersom det här i Sverige råder religionsfrihet sedan 1951. Sveriges Muslimer har blivit mer och mer politiskt medvetna om sina rättigheter i samhället och nu önskar de att dessa rättigheter ska respekteras. För att kunna påverka den svenska politiken och för att kunna upprätthålla effektiv dialog och samtal mellan svenska muslimer och samhällets olika organ så presenterar vi praktiska och nödvändiga lösningar som måste ske om man vill komma nära en lyckad integrationspolitik och mångfald i Sverige. Svenska muslimer är en svensk minoritet Religionsfrihet ska gälla för alla, och FN olika deklarationer i området ska tillämpas även i Sverige. Så egentligen borde alla lagar bearbetas eller anpassas efter behovet hos alla, minoritetsgrupper i Sverige. Vi muslimer är en stor minoritetsgrupp i Sverige men saknar status och religionsfrihetslagstiftningen måste tillämpas i sin vida betydelse så att den inte bara gäller visa minoriteter och majoritetsbefolkning, utan den ska gälla även muslimska minoriteten i landet. De problem som existerar i samband med den svenska religionsfriheten är att det är en pietistiskt färgad, individualiserad religions förståelse som ligger bakom svensk religionsfrihetslagstiftning, medan det för muslimska minoriteten är religionens kollektiva yttringar som är de mest centrala. Man betraktar den egna religionen snarare som ett sätt att leva än ett trossystem. Det är också i livet självt, med alla dessa socialt betingade regler och värderingar, som den religiösa tillhörigheten manifesteras och som religionen utövas, inte främst i bön och gudstjänstliv och det gemensamma religiösa språket d.v.s. arabiska . Därför hamnar vissa sådana islamiska religiösa yttringar utanför det som omfattas av religionsfriheten. Muslimska minoriteten kritiserar den snäva definitionen av religion som ligger till grund för den svenska religionsfrihetslagstiftningen. Det behovs särlagstiftning när det gäller godkännande av muslimska minoriteten. Med ett sådant godkännande kan vi begära rättelse av svenska familjerätten för att anpassa den islam. Det är den som är viktigast för Sveriges muslimer. Äktenskap, skilsmässa, vård av barn, omhändertagande av minderåriga barn. Det handlar också om att ha rätt till att ta ut ledighet vid vissa av de två stora religiösa högtiderna, att få vara ledig ett par timmar mitt på dagen på fredagar för att kunna deltaga i fredagsbönen. I sådana frågor
behövs särlagstiftning som betraktas ett nödvändighet för att skydda de svenska muslimernas muslimska identitet. Möjligheterna att kunna leva helt och fullt enligt den islamiska familjelagstiftningen om man så önskar är mycket svårt i Sverige, om vi inte får status som eget minoritet Islamiska trossamfunden i Sverige I Sverige finns det mer än 185 lokala islamiska församlingar och bara få moskéer. Flera moské projekt är på gång. Samhället upplever detta som ett hot och många individer och grupper protesterar högljutt. Kommuner och stadsdelar borde lyfta upp alla sk källar- och lägenhets moskéer som finns runt om i landet till likvärdiga lokaler som kyrkorna har om kommunpolitiker vill åstadkomma en praktisk integration i landet. Motståndet mot moské byggen kommer från enskilda personer och från organiserade grupper. De argument mot moské byggen som använts mest frekvent har varit de miljö anknutna, nämligen att moské skulle medföra ökad trafik, och därigenom ökade luftföroreningar, buller. Moskén har ansetts inkräkta på grönområden. De alla negativa synpunkter om moské byggen innehöll också kommentarer och frågor om islam och muslimer. Man talar om att invandrartäthet som eventuellt skulle öka, om motsättningar mellan svenskar och muslimer samt mellan muslimska grupperingar internt som befarades. Många talar öppet att gränsen nådd, nu får muslimerna ta sedan ditt de kommer. Utplåning av den svenska värderingar och kulturen poängterades ofta. Att man tyckte illa om eller var rädd för islam som religion eller företeelse läge också ofta till grunden för de skäl som anfördes mot moské byggen. Denna starka ovilja knappast låter sig förändras av motargument och hämtar sin näring i okunskap eller mytifiering av vad står för. Moské byggande och finansiering av byggen är ett stort problem för muslimerna i Sverige, de källarlokaler som finns räcker inte utan börjar bli alldeles för trånga. Källarfolket Muslimer kallas numera källarfolket av unga muslimer som vägrar delta i aktiviteterna i sådana under jordiska lokaler med hänvisning till miljöanknutna problem bl.a. ökade luftföroreningar i de källarlokaler som saknar ofta luftventilationer. Många blir sjuka av de underjordiska lokaler eller cyckelställslokaler. Svenska muslimers önskemål och förhoppning En moské i varje stad eller kommun skulle ha en väsentlig värde för landets muslimer. Det skulle upplevas som ett erkännande av muslimernas existens och islams rätt att existera i Sverige. Rätten att vara muslim i Sverige förstärks om det råder lagstadgad religionsfrihet som fastställer muslimska gruppens rättigheter att bygga egna moskéer utan hinder och ett erkännande från det svenska majoritets samhälle ett positivt tecken på att religionsfriheten också har en möjlighet att fungera i praktiken. En moské har flera funktioner än att enbart vara en plats för tillbedjan. Moskéns är ett stort folks Hus som har den funktion som en social och kulturell institution, en plats att träffas på, där kontakten med det svenska samhället och dess medborgare sker dagligen. Kravet på att få bygga moskéer är ett led i en process av muslimsk integrering som pågår i Sverige. Det handlar om grundläggande behöv för att man ska kunna bevara och utöva sin religion, men också om att kunna höja muslimernas status och att kunna få respekt och förståelse. I en sådan situation skulle känslan av lojalitet gentemot Sverige är ens nya hemlandet trots att man är muslim. Skapande av räntefria lån Moskébyggen borde finansieras med räntefria lån som alternativ till villkorat bidrag från utlandet. Kommunerna borde ta på sig ansvaret att gå i borg för räntefria lånen eller låna ut pengar räntefritt till moskébyggen för kommunens muslimska invånare.
Svenska staten borde införa begreppet räntefria lån och lånetagare skall ha rätt att dra låneavgiften från självdeklarationen på samma grunder som låneräntan. Islam och skolan. Att integrera islam i svenska skolor minskar kravet på egna privata islamiska skolor. Det innebär att man lyfter hemspråket och religionen i schemat som ett vanligt ämne, där muslimska barn får möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget hemspråk och egen religion i de kommunala skolorna. Imamer och hemspråkslärare borde få status som ordinarie lärare i ämnet hemspråk och religion. På det viset skulle kravet på egna privata skolor minskar och många av de problem muslimska elever dagligen möter i skolan enkelt kunna elimineras. Undervisningen i skolan ska inte föras på annat språk än svenska, förutom den sedvanliga hemspråk undervisning och ökad religionsundervisning på sina egen religion. Islamiska skolor Att stödja etablering av islamiska grundskolor i tätbefolkade områden med många muslimer där muslimska elever får möjlighet till undervisning i homogena grupper kan förstärka elevernas kulturella och religiösa identitet och på det viset skulle många av de problem muslimska elever dagligen möter enkelt kunna elimineras bl.a. hemspråk, religionsundervisning, muslimsk mat frågan, gymnastik frågan och det kan vara ett konkret sätt att hjälpa flickor och pojkar från muslimska länder att delta i separata simundervisning och därmed få avgångsbetyg från skolan. Många muslimska flickor avslutar sin gymnasieutbildning utan att kunna simma alls. Hälsan och gymnastik Alla kommuner borde ordna en kväll i veckan som ska vara en kvinnokväll respektive männens kväll i gym och simhallen. Hela hallen ska då vara öppen bara för kvinnor eller män medan övriga kväller är för båda könen. I detta fall handlar det bland annat om att unga flickor från muslimska länder ska få möjligheten att delta i simundervisning och därmed få godkänt betyg i gymnastik. Förutsättningar är att det inte finns unga pojkar eller vuxna män i simhallen. Just närvaron av det motsatta könet hindrar visa flickor med invandrarbakgrund från att tillgodogöras sig undervisningen i simning. Bland annat etiska och religiösa skäl gör att muslimska flickor inte får gå och bada tillsammans med unga pojkar och män. Det är både farligt och orättvist att flickorna ofta inte lär sig simma alls. 1000-tals invandrar kvinnor kan aldrig använda simhallen och träningslokalerna. Det är synd. Motion och friskvård behöver alla, och problemet med simundervisningen och träningen i de offentliga lokalerna är mycket stor för invandrare män och kvinnor. Krav Vi kräver att kommunpolitiker bör utreda frågan noggrant. Kommunerna är skyldiga att se till att skolungdomar får avgångsbetyg. Alla ungdomar oavsett bakgrund ska ha möjlighet att bli godkända i gymnastik. Med god vilja blir det så lätt att genomföra. Muslimska högtider Att riksdagen stiftar en lag som ger svenska muslimer rätt att vara lediga under de islamiska högtiderna Eid al fitr och Eid al Adha är krav från alla muslimer. För nuvarande är det omöjligt att ta ledigt från arbeten för att fira högtiden tillsammans med familjen. Krav
Vi kräver särlagstiftning i frågan alltså rätten till två dagars ledighet med betalt i samband med firandet av högtiderna och de har två dagarna täcker behovet att fira högtiderna för sunni och shia muslimerna och det bevisar att vår religion och kultur accepterade av samhället. Önskan och förhoppning Att lösa integrationsproblemet behövs verkligen anpassning av lagstiftningen för att tillmötes gå muslimernas krav på ledighet under firande av sina högtider. Att kunna behålla sina religiösa livsmönster samtidigt som muslimer integreras i det svenska samhället , skapar en verklig mångfald i samhället. Muslimer kräver att regeringen ska undersöka möjligheten till en särlagstiftning är möjlig och hur detta i fall ska motiveras utifrån existerande lagstiftning i religionsfrihetslagen. Muslimer kräver alltså en lagstiftad positiv särbehandling av i detta fall en religiös minoritet för att befrämja dess status och skydda den mot majoritetssamhället. FN och EU konventioner I Sverige har det hänvisats till den grundlags skyddade religionsfrihet och den lika så sedan i januari 1995 grundlagsskyddade europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Stödet för särlagstiftning finns redan där, men Sverige väljer idag att tolka lagarna och konventionerna så pass snärt att religionsfriheten i praktiken inskränks på ett sätt som är otillbörligt. Muslimerna som en religiös minoritet, har rätt lika mycket som andra religiösa minoriteter, enligt bland annat FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter att ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion eller använda sitt språk. Fredagsbön och ledighet Två timmars ledighet för fredagsbön, mellan kl.12- kl.14 under vintertiden och mellan kl.13-kl.15 sommartiden. Fredagsbönen är en obligatorisk bön som måste utföras kollektivt i moskén. Arbetsgivarna vägrar att ens prata om saken med sina muslimska anställda. Staten som största arbetsgivare borde vara fordömme för andra arbetsgivare vid den privata sektorn. En religiös minoritets intressen och kamp för sin identitets bevarande sammanfaller både med religionsfrihetslagstiftning och de lagstadgade minoritetsrättigheterna. Det borde vara bra att undersöka om det finns stöd för en särlagstiftning i de berörda konventionerna deklarationerna och lagstiftningarna för vara rättvisa krav. Halal slakt (Tillåten föda för muslimer) Att bidraga till att muslimerna och judarna får dispens eller särlagstiftning för att utföra den islamiska och judiska slakten. I en rad internationella föredrag och konventioner slås fast att religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Att vissa födoämnen är förbjudna för muslimer det gäller i synnerhet produkter av gris accepteras numera allmänt av den svenska omgivningen. Institutionsbespisningar är därför anpassade till att kunna erbjuden särskild mat åt muslimer och judar. Eftersom gris produkter ofta ingår i livsmedelstillsatser har det emellertid blivit svårare för utövande muslimer att bedöma vad som kan betraktas som tillåten föda. Livsmedelsverket har därför låtit framställa en förteckning över tillsatser som innehåller grisprodukter till vägledning för Sveriges muslimer och judar, men tillgång på tillåtet svensk kött (halal) kan dock vara ett problem. Djur får inte slaktas rituellt före bedövning i Sverige, men man tillåter importerat kött ingå i vår tillåtna föda. Det är importerade kött som används i de institutionsbespisningarna i bl a alla skolor. Halalslakten har blivit ett särskilt problem för muslimerna. Det gäller i synnerhet slakt kring offer festen (Kurban eller Eid
al Adha) där muslimska familjer av religiöstradition brukar slakta ett lamm. Sedan 1937 är det förbjudet att ritualslakta större djur utan föregående bedövning i Sverige. Kravet på bedövningstvång var en del i ett reformarbete som syftade till ökat djur skydd. Men lagen hade uppenbarligen inte enbart djur skyddsintressen för ögonen; ett viktigt argument var också misstro mot främmande seder. Detta förbud mot att slakta enligt judiska och muslimska tradition kvarstår alltjämt. Det har fler gångar förts på tal i riksdagen men beslutsfattare har varit ovilliga att ompröva sin inställning. Så sent som 1992 fast slog en utredning från jordbruksdepartementet att ritualslakt inte kan accepteras i Sverige. Numera finns det en utredning hos jordbruksverket och vi hoppas att beslutsfattare behandlar frågan positivt. Begravningsplatser Trots att Islam har funnits som organiserad religion i Sverige i 32 år har byggandet av begravnings platser ständigt stött på patrull. Förutom på skogskyrkogården i Stockholm finns muslimska begravningsplatser även i 20-tals kommuner men det är inte tillräckligt. Idag bor muslimerna i nästan 100 kommuner som saknar begravningsplatser. Det största problem som möter muslimer i allmänhet är att deras döda ska begravas så snabbt som möjligt, enligt islamisk sed och i muslimsk begravning i sin hemkommun. Muslimer kräver att församlingsförbundet i svenska kyrkan i samarbete med landets kommuner ska reservera begravningsplatser i alla kommuner som har muslimska invånare. Muslimer kräver också att länsstyrelsens ombudsmän i begravningsfrågor tar sitt ansvar för att tillmötesgå muslimska krav på begravningsplatser. Imamutbildning i Sverige. Att starta Imamutbildning vid svenska universiteten och högskolor är ett krav från landets muslimer och från svenska myndigheter. Utbildningen kan formas dels som religions- utbildning, hemspråk (typ arabiska) utbildning. Studerande kan få behörighet för att vara språk och religions lärare. Denna utbildning kan skapa en naturlig integrering av islam i svenska skolor, och minska behovet av privat skolor. Opinionsbildning Att Sveriges rättssystemet är demokratiskt och icke diskriminerande måste betyda i praktiken att systemet ska beskydda alla människor och folkgrupper i landet, men detta är inte alltid tillräckligt anser muslimerna. Människor tillhörande minoritetsgrupper kan behöva särskilda rättigheter för att kunna existera på jämlika villkor med majoritetsbefolkning. Det största problemet som muslimer står inför är majoritetsbefolknings synsätt. Samhället gör sig ständigt skyldig till assimilerings försök av landets invandrare. Både i dagligt tal och i lärda fackdiskussioner använder samhället sig av sådana begrepp och uttryck om muslimer som är osanna, verklighets förvrängande och laddade med negativa betonar. Man sätter gränserna mellan ”oss ” och ” dem”. Som medlemmar av den dominerande majoritetskulturen är man utrustad med egen kulturs hemmablindhet vilket medför att man har svårigheter att se och uppfatta hela verkligheten. Den starka ensidiga fokuseringen på problemen förstärker den allt mera utbredda uppfattningen att ” invandrarna har trängt sig i Sverige och att de belastar landets nationella resurser” och att ” det endast är de själva som är hela orsaken till den höga arbetslösheten och ekonomikrisen och inte minst orsaken till sina egna problem” Man talar öppet idag om att muslimerna inte är några riktiga, fullvärdiga medlemmar av svenska samhället.
Den negativa bilden av muslimerna upprätthålls och förstärks av media och inte minst av Sveriges utbildningssystem. Muslimerna uppfattar omgående de negativa betonar som används för att beskriva deras existens. Det kan inte undvikas att detta kommer att påverka deras bedömning av sig själva och slutsatsen endast bli att de är utanför samhället. Många muslimer upplever att de är diskriminerade speciellt i arbetslivet och bostadsområden. Det största problemet i integrationspolitiken är att andra generations barn och ungdomar inte finner sig till rätta i vardagslivet. Detta ses vara uttryck för negativ svensk kulturpåverkan som smittat av sig på de unga. Önskan och förhoppning • Sveriges muslimer riktar missnöje mot de lokala politiker som inte gör något för att höja opinionen mot islmofobi i Sverige. • Muslimerna riktar missnöje mot arbetsgivare inom både den privata och den offentliga sektorn, för att de inte kan få arbete p.g.a. sitt ursprung, hudfärg ,sitt utländska namn och religion. • Muslimerna kräver att samhället ska behandla dem på samma sätt som man behandlar infödda svenskar och muslimerna vill leva under samma förhållande som sina svenska grannar. • Muslimerna vill ha hjälp för att skapa sig en kreativ framtid på basis av sin kulturella bakgrund och religiösa tillhörighet, om det blir så fallet kommer de att känna sig hemma i sitt nya hemland . • Om säkerhetspolisen ska i fortsättningen betrakta islam som en våldsam religion och muslimerna som säkerhetsrisk, kommer samhället att tvinga unga religiösa muslimer att segregera sig och det är inte bra varken för samhället eller för muslimerna. • Islamiska kulturen borde vara en del av det mångkulturella samhället. Det är upp till samhället som bärare av den dominerande kulturen att erkänna muslimer som fullvärdiga medborgare, och ge muslimer samma sociala, kulturella, ekonomiska, politiska, religiösa och personliga rättigheter som de ”infödda svenskar” själva åtnjuter.

Mahmoud Aldebe

Sveriges Muslimska Förbund

0850910923

Kapellgränd 10

aldebee@yahoo.se