Månadsarkiv: september 2011

Militär och fundamentalister förbereder kupp i Egypten

Sameh Egyptson, chef för Scandinavian Culture Center i Kairo:

Militär och fundamentalister förbereder kupp i Egypten

http://web.archive.org/web/20160506103658/https://www.svt.se/opinion/militar-och-fundamentalister-forbereder-kupp-i-egypten

SVT Debatt; Publicerad 22 juli, 2011 – 13:50

EGYPTEN Militärens löfte om att lämna över makten till en folkvald regering sex månader efter sitt tillträde klingar ihåligt. Det enda partiet som är förberett för valet som utlyses i höst är muslimska brödraskapet med åttio års erfarenhet av valrörelser. Dessutom kommer hälften av parlamentsplatserna att gå till enskilda ledamöter som köper till sig röster. Den egyptiska militären och de konservativa religiösa krafterna i Egypten kan inte leda landet till demokrati, skriver Sameh Egyptson.

Den 23 juli är egyptiska militärens stora dag. Den symboliserar minnet av den militära kuppen 1952 när friofficerarna tog makten från kung Farouk och landsförvisade honom. Det är en helgdag och presidenten, som också är militär sedan dess, brukar fira det med tal till nationen och militär parad.

Revolutionärerna kallar imorgon 23 juli till demonstration mot det militära rådet som styr landet sedan Mubarak lämnade makten. De egyptiska revolutionärerna som använder de sociala medierna har tidigare kallat till demonstration mot polisen på dess dag den 25 januari, då revolutionen startade. Den egyptiska militären står nu på tur.

Månader efter den egyptiska revolutionen styrs de nationella medierna av korrumperade politiker på samma sätt som under Hosni Mubaraks tid. Det militära rådet som styr landet hyllas i dessa medier som räddare av revolutionen och revolutionärerna kallas ofta för kriminella och benämns som de som hindrar stabilitet och är orsaken till den ekonomiska kollapsen.

Militären använder samma metoder som under det gamla styret. Tusentals civila sitter i fängelse efter domar från militärdomstolen. De är utan rättsskydd och ibland utan advokater. Flickor och kvinnor utsätts för sexuella övergrepp i samband med oskuldstester. Polisen sticker och de polisofficerare som tidigare styrde landet med våld och tortyr sitter kvar på sina positioner. Under de senaste dagarna kom dessutom domar som friade kända politiker från Mubaraks stab från korruptionsanklagelser. På samma sätt friades polisofficerare som stod åtalade för mord på demonstranter under revolutionen.

Militärens löfte om att lämna över makten till en folkvald regering sex månader efter sitt tillträde klingar därför ihåligt. När militärchefen Mohammed Hussein Tantawi kom till Tahrirtorget under första fasen av revolutionen i januari, för att lugna folket med budskap om att varken hans vän Mubarak eller dennes son skulle kandidera i nästa val, förstod han snabbt att detta var otillräckligt. Han föreslog därför att torget skulle invaderas militärt för att skingra demonstranterna – ett förslag han lyckligtvis inte fick gehör för bland officerarna på torget. Då valde han att enbart tillkalla ledare för Muslimska brödraskapet till förhandlingsbordet. Som medierna utförligt rapporterat om uteslöt Tantawi medvetet ledaren för revolutionsalliansen Mohamed ElBaradei, tidigare chef for FN:s atomenergiorgan. Militären bjöd följaktligen endast in medlemmar från Muslimska brödraskapet i en tillfällig konstitutionskommitté för att ändra konstitutionen och skapa en plan för övergångsperioden.

Enligt planen ska parlamentsval utlysas i september och detta parlament ska välja en kommitté som ska skriva en ny konstitution. Denna plan accepterades inte av revolutionärerna och de liberala och sociala krafterna som är förfärade av att millitären och de konservativa krafterna skriver en konstitution som kommer att begränsa demokratin. Inte minst eftersom vallagen nu ger hälften av parlamentsplatserna till självständiga kandidater, som i det tidigare systemet som är ett system som tillät penningstarka kandidater och byråkrater att köpa röster.

Andra hälften av platserna går till godkända partier. Det enda förberedda partiet är muslimska brödraskapet med åttio års erfarenhet av valrörelser. De nya partierna har ännu ej hunnit bygga sina organisationer och har därmed ännu ej stöd från det egyptiska folket. Militären säger nu dessutom bestämt nej till internationella valobservatörer.

Polisväsendet och domstolväsendet som hjälpte systemet för valfusk tidigare har lyckats undkomma förändring och är beredda inför nästa val. De gamla krafterna tillsammans med de religiösa fundamentalisterna kommer med all sannolikhet att få majoritet i ett sådant parlamentsval. Militären och de konservativa religiösa krafterna beter sig som att de redan har lyckats dela kakan mellan sig, trots att ingen av dem var med om att initiera revolutionen.

I slutet av åttiotalet var jag politiskt aktiv i revolutionära kretsar i Egypten. Det var kriminellt enligt egyptiska lagen och det undantagstillstånd som var i kraft då och fortfarande är det idag. I samband med Östeuropas sammanbrott försökte vi att starta en revolution i Egypten men vi misslyckades. Under sex månader i militärt förvar utsattes jag för förhör och övergrepp med syfte att jag ska bli infiltratör och rapportera om mina och mina vänners framtida aktiviteter. När jag vägrade fick jag ”det röda intyget” som innebär att man är ett hot mot statens säkerhet och betraktas som statsfiende. Jag fick höra att om det blir oroligheter kommer de som bär det röda intyget att elimineras.

Enligt egyptiska lagen måste man visa sitt militära tillstånd för att bli anställd av staten eller i den privata sektorn. Har man istället det röda intyget innebär detta att man aldrig kan bli anställd och att man blir livslångt förföljd. Jag undrar hur många av dessa med det röda intyget som försvann under revolutionen. Det saknas nu över tusen personer.

Under mina politiskt aktiva år på universitet i Kairo bevittnade jag övergrepp från de religiösa konservativa grupperna mot oss när vi försökte hänga upp affischer eller hålla politiska möten. Vi ska inte heller glömma de övergrepp som de utförde mot kristna och oliktänkande.

Jag tror inte att den egyptiska militären och de konservativa religiösa krafterna i Egypten kan leda landet i övergångsperioden mot demokrati. Jag tror att den europeiska parlamentarismen, särskilt den svenska modellen, kan passa Egypten bra. Under de kommande månaderna kommer Scandinavian Culture Center i Kairo att hålla seminarier om den svenska modellen som vi vet lockar många deltagare. Vi bjuder också in svenska partier för samarbete med de nya egyptiska systerpartierna. Under den första revolutionen reagerade Sverige trögt och hänvisade till EU. Vi hoppades på starka uttalanden från Sverige, men utrikesminister Carl Bildt (M) förlitade sig på Amr Moussa, chef för Arabförbundet. Amr Moussa, som hade arbetat för Mubarak i över trettio år, menade att det inte var nödvändigt att kritisera Mubarak eftersom han ändå skulle tvingas avgå.

De amerikanska politikerna bestämmer idag Egyptens framtid i samtal med den egyptiska militären och Muslimska brödraskapet. Demonstranterna som ville ha ett nytt system känner sig lurade och vill nu rädda revolutionen. Därför uppmanar de till en fortsättning och behöver ert stöd. Kommer de att få stöd från det svenska folket, utrikesminister Carl Bildt och EU?

Sameh Egyptson, chef för Scandinavian Culture Center i Kairo

 

Sameh Egyptson är chef för Scandinavian Culture Center i Kairo och doktorand vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet.

Annonser

Sverige måste våga stödja protesterna i Egypten

Aftonbladet DEBATT

http://web.archive.org/web/20120203105012/http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article12541319.a

Sverige måste våga stödja protesterna i Egypten

SAMEH EGYPTSON: OM INTE VÄSTVÄRLDEN TAR ANSVAR STÄRKS MUSLIMSKA BRÖDRASKAPETS STÄLLNING

Det är på tiden att västvärlden och Sverige tvår sina händer med den egyptiska diktatorn Mubarak och stödjer det egyptiska folkets strävan för demokrati och mänskliga rättigheter. Hittills har politiker och affärsmän i väst agerat kortsiktigt genom att blunda för diktatorns brott mot mänskliga rättigheter, hans valfusk och tortyr. Mubarak har fått dem att göra det genom att påstå att han är den enda som kan skydda västs intresse i Mellanöstern genom att uppehålla fred med Israel och hindra att det muslimiska brödraskapet tar makten. Han har samtidigt slagit hårt emot alla liberala och socialistiska krafter.
Trots att landets tillväxt har varit över fem procent de senaste åren har medelklassen krympt och nära hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, det vill säga två dollar per dag. En politisk elit styr landet med hjälp av korrupta byråkrater, affärsmän och polismakten. Organisationer för mänskliga rättigheter rapporterar om att tortyr på polisstationer är vanligt. Korruptionen är känd för alla. Statliga företag och mark säljs till underpriser och i gengäld får byråkraterna mutor. Polisen bryter hela tiden mot lagen. Tillsammans med korrupta domare underminerar det förtroendet för rättsväsendet. Politiska aktivister har fått sitta många år i fängelse, bland dem Ayman Nour – Mubaraks enda seriösa motkandidat i det första presidentvalet 2007.Valfusk och ett föråldrat valsystem med personval gav Mubaraks parti nära 95 procent av rösterna i valet 2010. Parlamentet har legitimiserat Mubaraks makt och i gengäld har parlamentarikerna fått ta del av de tillskansade rikedomarna. Utan mutor eller kontakter är det svårt att lyckas i sina kontakter med staten eller få ett bra arbete. Vården och skolan har kollapsat på grund resursbrist när staten satsar mest på att skydda systemet. Egyptiska folket i dag är överrepresenterade när det gäller leversjukdomar, njursvikt och cancer. Skolan fungerar inte och privata skolor är den enda alternativet om man vill att barnen ska få ett kvalificerat yrke, samtidigt skjuter analfabetismen i höjden De som har drabbats värst av Mubaraks styre är kvinnorna. Kvinnlig omskärelse är fortfarande normen och Egypten är en av få stater som ger bara ger kvinnor rätten att ärva hälften så mycket som män. Sexuella trakasserier är vanliga.
Jag som humanist med kristen koptisk bakgrund, som har varit utsatt för Mubaraks grymhet, tror att det som nu håller på att hända kan bli det bästa i Egyptens moderna historia. Kvinnor med och utan slöjor, kristna, muslimer, humanister, socialister och liberaler deltar sida vid sida i protester och offrar sina liv för modernitet och demokrati. Men ännu hänger allt i luften. Nu när Iran kommer ut och stödjer protesterna i Egypten stärks det muslimska brödraskapets ställning. De sekulära staterna i väst måste därför stödja de sekulära krafterna i Egypten med alla möjliga medel. När amerikaniska och europiska stater tvekar att stödja demokratiska principer genom att fördöma Mubaraks grymhet kan Iran få en större allierad i Egypten.

Sverige har i dag ett stort ansvar som en del av den moderna världen utan kolonialistisk bakgrund. Sverige bör fördöma Mubaraks massakrer under de senaste dagarna och kalla hem sin ambassadör i Kairo för överläggningar. Svenska folket behöver visa sitt stöd genom att demonstrera utanför den egyptiska ambassaden i Stockholm och fördöma våldet mot demonstranter i Egypten.
Jag tror att sådana åtgärder kan stärka Sveriges ställning som ett demokratiskt land, som tidigare har stöttat många folk i kampen mot diktatorer i Sydamerika och apartheidregimen i Sydafrika. Detta innebär också att Sveriges företag kan få en bra framtid i det nya moderna Egypten som är på väg att skapas, nu när gamla korrupta byråkrater och affärsmän flyr landet. Nu när även den egyptiska militären förklarat att de inte kommer att använda våld mot det egyptiska folket så är det säkert att Mubaraks system är på fall. Nu gäller det att starta ett nytt kapitel i relationen med det egyptiska folket och arabvärlden.

Sameh Egyptson

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article12541319.ab


”Låt revolutionen fortsätta i Egypten”

MÅNDAGEN DEN 18:E JULI 2011

”Låt revolutionen fortsätta i Egypten”

Publicerad i Sydsvenskan 8 juli 2011 0.05 Uppdaterad 9 juli 2011 23.302011-07-08 00:05:01

http://web.archive.org/web/20171008151149/https://www.sydsvenskan.se/2011-07-07/lat-revolutionen-fortsatta

Aktuella frågor.Om inget görs kommer Egypten åter att få ett korrupt valsystem. Därför fortsätter den egyptiska revolutionen med nya demonstrationer idag, skriver Sameh Egyptson vid Scandinavian Culture Center i Kairo.
Idag återupptar egyptierna sin revolution. Revolutionsalliansen, som ledde den första revolutionen i januari, ångrar att den lämnade makten till militären utan att ha förhandlat om hur landet ska styras.

Idag styrs medierna delvis på samma sätt som under Hosni Mubaraks tid. Militären hyllas som räddare av revolutionen och revolutionärerna kallas ofta för kriminella. Militären använder samma metoder som under det gamla styret. Tusentals revolutionärer sitter i fängelse efter domar från militärdomstolen. De är utan rättsskydd och ibland utan advokater. Flickor och kvinnor utsätts för sexuella övergrepp i samband med oskuldstester.

Under de senaste dagarna kom dessutom domar som friade kända politiker från Mubaraks stab från korruptionsanklagelser, på samma sätt friades polischefer som stod åtalade för mord. Militärens löfte om att lämna över makten till en folkvald regering så tidigt som möjligt klingar därför ihåligt.

När militärchefen Mohammed Hussein Tantawi kom till Tahrirtorget under revolutionen, för att lugna folket med budskap om att varken hans vän Mubarak eller dennes son skulle kandidera i nästa val, förstod han snabbt att detta var otillräckligt. Han föreslog därför att torget skulle invaderas militärt för att skingra demonstranterna – ett förslag han lyckligtvis inte fick gehör för.

Då valde han att enbart tillkalla ledare för Muslimska brödraskapet till förhandlingsbordet. Som medierna utförligt rapporterat om uteslöt Tantawi medvetet ledaren för revolutionsalliansen Mohamed ElBaradei, tidigare chef for FN:s atomenergiorgan.

Militären bjöd istället in medlemmar från Muslimska brödraskapet i konstitutionskommittén för att ändra konstitutionen och skapa en plan för övergångsperioden. Enligt planen ska parlamentsval utlysas i september och detta parlament ska välja en kommitté som ska skriva konstitutionen.

De gamla krafterna tillsammans med de religiösa fundamentalisterna kommer med all sannolikhet att få majoritet i ett sådant val. Inte minst eftersom vallagen nu ger hälften av parlamentsplatserna till självständiga kandidater, som i det tidigare systemet. Ett system som tillät penningstarka kandidater att köpa röster. Andra hälften av platserna går till godkända partier.

De styrande i Egypten säger dessutom bestämt nej till internationella valobservatörer. Militären och de konservativa religiösa krafterna vet att de har lyckats dela kakan mellan sig, trots att ingen av dem var med om att initiera revolutionen.

USA:s utrikesminister Hillary Clinton sa tidigt till revolutionärerna att de som gör revolution inte alltid är de som styr efteråt.

Den amerikanska staten har starkt intresse av stabilitet och hjälper idag Egypten och den egyptiska militären med stora medel. Under veckan avslöjades att det amerikanska utrikesdepartementet för samtal med Muslimska brödraskapet.

Jag tror att den europeiska parlamentarismen, särskilt den svenska modellen, kan passa Egypten bra. Under de kommande månaderna kommer Scandinavian Culture Center i Kairo att hålla seminarier om den svenska modellen som vi vet lockar många deltagare. Vi bjuder också in svenska partier för samarbete med de nya egyptiska systerpartierna.

Under den första revolutionen reagerade Sverige trögt och hänvisade till EU. Vi hoppades på starka uttalanden från Sverige, men utrikesminister Carl Bildt (M) förlitade sig på Amr Moussa, chef för Arabförbundet. Amr Moussa, som hade arbetat för Mubarak i över trettio år, menade att det inte var nödvändigt att kritisera Mubarak eftersom han ändå skulle tvingas avgå.

De amerikanska politikerna bestämmer idag Egyptens framtid i samtal med den egyptiska militären och Muslimska brödraskapet.

Demonstranterna som ville ha ett nytt system känner sig lurade och vill nu rädda revolutionen. Därför uppmanar de till en fortsättning.

De konservativa vägrade att vara med i protesterna fram till för två dagar sedan. Nu deltar de enbart för att rättvisa ska skipas mot dem som är ansvariga för att demonstranter mördades under revolutionen.

De konservativa avslutar sina protester vid solnedgången medan revolutionärerna fortsätter att demonstrera på gator och torg till dess deras dröm om ett modernt samhälle blir verklighet.

Kommer de att få stöd från det svenska folket, utrikesminister Carl Bildt och EU?

SAMEH EGYPTSON

Sameh Egyptson är chef för Scandinavian Culture Center i Kairo och doktorand vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet